Kan driva ett företag hjälpa mödrar att skriva om reglerna för föräldraskap?

Familjeföretagsledare vet att familjen och företaget är oskiljaktiga. Men för kvinnor kommer balansen ofta med extra vikt. I många samhällen bär moderskapet fortfarande förväntan på osjälviskhet, närvaro och prioritet framför allt annat - inklusive karriär. Samtidigt kräver entreprenörskap långa timmar, passion och engagemang. Kollisionen mellan dessa förväntningar har skapat vad forskare kallar en dubbelbindning: mödrar som också leder företag förväntas vara både oändligt tillgängliga hemma och outtröttliga företagare på jobbet.

Studien i hjärtat av denna artikel frågar: Hur navigerar kvinnliga företagare i Sverige i denna dubbelbindning? Sverige är särskilt relevant, eftersom det kombinerar stark välfärdspolitik (föräldraledighet, subventionerad dagvård, individuell beskattning) med ett kulturellt engagemang för jämställdhet. Men även här känner mödrar fortfarande dragningen av ”intensivt föräldraskap” -normer, där moderns närvaro ses som den ultimata markören för en bra förälder.

För familjeföretag är dessa resultat mer än teoretiska. De ger en inblick i hur entreprenöriella mödrar utformar sina roller på ett sätt som stärker både deras familjer och deras satsningar - lektioner som gäller långt utanför Sverige.

‍

Vad vi studerade

Forskningen bygger på 45 livshistoriintervjuer med 15 svenska kvinnliga företagare som blev företagare medan de uppfostrade små barn. Dessa kvinnor kom från olika sektorer: mode, mat, smycken, design, marknadsföring och mer (se tabell 1 i artikeln). De flesta var gifta eller samboende, medelklass, och välutbildade.

Livshistoriemetoden gav utrymme för kvinnorna att berätta om sina egna erfarenheter och blandade professionella ambitioner med familjereliteter. Intervjuer genomfördes tre gånger under tre år, så att forskare kunde spåra hur deras syn på moderskap utvecklades.

Använda tematisk analys, forskarna identifierade mönster i hur dessa kvinnor konstruerade sin identitet som både mödrar och företagare. Två strategier stod ut:

• Koalescerande — blanda det moderliga och professionella jaget.
• Könsminskande — ta bort moderskapet från sina könsrelaterade förväntningar och omformulera det som delat föräldraskap.
  

Dessa strategier avslöjar hur entreprenörskap inte bara kan vara en karriärväg utan också en plattform för omforma kulturella normer för familjelivet.

‍

Viktiga insikter

1. Navigera mellan idealiskt, aktuellt och normativt moderskap

För många deltagare innebar moderskap att jonglera tre överlappande ”jag”:

• Perfekt moderskap — drömmen om att vara närvarande och vårda.
• Normativt moderskap — den socialt förväntade, ofta självuppoffrande, mamman.
• Faktiskt moderskap — deras levda erfarenhet av att balansera barn, arbete och personlig uppfyllelse.
  

Ta Katarina, en granola-tillverkare. Hon föreställde sig moderskap som att hålla sina barn nära, ungefär som hennes gårdsuppväxt. Ändå längtade hon också efter personlig tillväxt och professionella projekt. Hennes moderskap handlade inte bara om vård utan om föder sina egna idéer. På liknande sätt Sofia, en juvelerare, avvisade kulturen ”babyaktivitet” som förväntas av nya mödrar, istället delade föräldraledighet med sin partner så att hon kunde fortsätta utveckla sin verksamhet.

Dessa berättelser visar ett subtilt men kraftfullt skifte: att vara en bra mamma handlade inte om ständig närvaro, utan om äkthet och uppfyllelse.

‍

2. Sammanslagning: Blandning av arbete och familj

I stället för att separera familj och företag, många kvinnor vävde dem ihop. Entreprenörskap blev en förlängning av moderskapet, inte dess konkurrent.

• Charlotta, en modeentreprenör, betonade kvalitet över kvantitet”När du är med dina barn, fokusera bara på dem.” Hennes poäng var att det att vara helt närvarande under familjens tid betydde mer än att vara närvarande hela tiden.
• Frida, en mediesäljare, arbetade mycket under sin andra mammaledighet men hävdade att det gjorde henne till en bättre mamma: ”Utan en lycklig mamma kommer det inte att finnas något lyckligt barn.”
• Moa, en designer, såg sin föräldraledighet som en chans att kasta sig in i sitt företag: ”Jag var överlycklig för nu kunde jag arbeta heltid med det här projektet.”

Detta sammansmältning Strategin omformulerar moderskap som kompatibelt med entreprenörskap. Kvinnorna såg sig inte som att offra en roll för den andra, utan som att integrera dem i en fullständigare identitet.

‍

3. Könsminskning: Från mor till förälder

Den kanske mest radikala insikten var insisteringen på att ”Mitt barn har två föräldrar.”

Kvinnor pressade medvetet tillbaka mot antagandet att mödrar måste axla majoriteten av vården. Till exempel:

• Helena, en marknadsförare, återvände snabbt till jobbet medan hennes man stannade hemma med sina barn. Hon sa rakt på sak: ”Jag är feminist. Vi måste minska vikten av en mamma. Det är föräldraskapet som spelar roll.”
• Frida ifrågasatte vardagliga förväntningar: ”Varför är det alltid jag som ska stanna hemma när mitt barn är sjuk eller ta dem till tandläkaren? Deras far kan göra det lika bra.”
• Linnea, en vegansk barnmatentreprenör, ogillade att bli tillsagd att ”tänka som en mamma.” Hennes svar var fast: ”Jag är förälder, och mitt barn har två föräldrar.”

Av minska könsförväntningarna, dessa kvinnor normaliserade det delade ansvaret och anpassade sina metoder till Sveriges kulturella modell med dubbla intäkter. Denna förändring minskade skulden, stärkte deras satsningar och modellerade jämlikhet för sina barn.

‍

4. Entreprenörskap som ett redskap för jaget

För många deltagare var deras satsningar mer än företag - de var personliga projekt av identitet och mening.

• Zoe, en barnkläderföretagare, byggde sitt företag kring könsneutrala kläder för att ångra stereotypa färgnormer. Hennes verksamhet blev ett feministiskt uttalande såväl som ett kommersiellt företag.
• - Lisa, som skapade ett märke för modersportkläder, kopplade sin verksamhet till hennes traumatiska förlossningsupplevelse. Hon samarbetade med välgörenhetsorganisationer för att stödja säkra leveranser i utvecklingsländer, vilket gjorde hennes verksamhet till ett fordon för social förändring.
• Fanny, en glasstillverkare, beskrev hur entreprenörskap gjorde henne ”mer självsäker” och en lyckligare förälder.

Den upprepade metaforen om ”verksamheten som en baby” dök upp ofta. Dessa satsningar var inte sidoprojekt utan djupt integrerade i kvinnors känsla av vem de var och vilken typ av mödrar de ville vara.

‍

Takeaways för familjeföretag

1. Jämställt föräldraskap stärker familjeföretag

När båda föräldrarna delar vård kan mödrar investera i entreprenörskap utan skuld. Familjeföretag trivs när ledarskap inte begränsas av könsbestämda föräldraroller.

2. Entreprenörskap är mer än arbete

För kvinnor är entreprenörskap ofta ett identitetsprojekt. Familjeföretag bör erkänna och stödja denna djupare motivation, som upprätthåller motståndskraft och långsiktig vision.

3. Kontext är viktigt

Sveriges välfärdssystem gjorde det möjligt för dessa kvinnor att tänka om moderskapet. I sammanhang utan sådant stöd faller bördan tyngre på enskilda familjer. Detta belyser vikten av att anpassa politik, kultur och familjeföretagspraxis.

‍

Påverkan

Denna studie stör det kulturella manuset för den ”självuppoffrande modern”. Istället introducerar den en ny diskurs: den uppfyllda, balanserade, rollmodellmamman.

För familjeföretag är detta viktigt eftersom:

• Det validerar kvinnors ledarskap inom entreprenörsfamiljer.
• Det visar att Föräldraskap behöver inte stå i konflikt med entreprenörskapDet kan berika det.
• Det tyder på att framtida generationer kan växa upp med bredare förebilder för vad mödrar och fäder kan vara.

Genom att sammanföra arbete och familj, och genom att minska könsförväntningarna, visar dessa kvinnor att moderskapet i sig kan utvecklas.

‍

Rekommendationer

• För familjeföretagsledare: Normalisera samföräldraskapspraxis inom entreprenörsfamiljer. Uppmuntra pappors synliga deltagande i både barnomsorg och näringsliv.
• För beslutsfattare: Erkänna att välfärdspolitik också är företagarpolitik. Prisvärd barnomsorg och föräldraledighet frigör kvinnors potential som företagare.
• För forskareUtöka utredningen till andra sammanhang — vad händer i länder utan Sveriges egalitära system? Hur navigerar ensamstående mödrar i entreprenörskap? Vilka lärdomar kan globala familjeföretag dra?