Kan styrelser mäta social påverkan effektivt?

För sociala hybridorganisationer är det ingen lätt uppgift att balansera ekonomisk hållbarhet med socialt gott. Dessa organisationer - allt från sociala företag till förespråkande grupper - verkar ofta i en miljö där givare och intressenter förväntar sig mätbara resultat. Men hur mäter styrelser social påverkan när traditionella finansiella mätvärden dominerar? Den här artikeln fördjupar de utmaningar som sociala hybridstyrelser står inför när de genomför mätningar av social påverkan, med insikter från svenska organisationer.

‍

Vad vi studerade

Studien undersöker hur styrelser i sociala hybridorganisationer navigerar i komplexiteten att mäta social påverkan. Den är baserad på 36 intervjuer med styrelseordförande (BC) och generalsekreterare (GS) från 13 sociala hybridorganisationer i Sverige. Forskarna använder institutionell logikteori, som förklarar hur organisationer arbetar under flera, ibland motstridiga, regler och förväntningar.

Genom dessa intervjuer identifierar studien tre stora hinder för effektiv mätning av social påverkan:

1. Institutionella påtryckningar som gynnar kostnadseffektivitet framför social påverkan
2. Pro bono styrelsersättning begränsar ansvarsskyldighet och engagemang
3. Skillnader i styrningsstrukturer mellan stödmottagardrivna och medlemsdrivna hybrider

Dessa insikter bidrar till en växande mängd forskning om hybridstyrning och visar hur styrelser — trots att de erkänner behovet av mätvärden för social påverkan — ofta faller tillbaka på finansiella mätningar på grund av yttre tryck och interna begränsningar.

‍

Viktiga insikter

1. Kostnadseffektivitet kontra social påverkan: Regelutmaningen

En stor utmaning är att kostnadseffektivitetsmått dominerar över åtgärder för social påverkan. I Sverige följer många organisationer ”75/25-regeln”, som kräver att minst 75% av medlen ska riktas till programaktiviteter, med högst 25% allokerade till omkostnader. Denna regel, som verkställs av insamlingstillsynsmyndigheter, avskräcker ofta organisationer från att investera i mätningssystem för social påverkan, som uppfattas som omkostnader.

Medan sociala hybrider erkänner värdet av GIVA Sveriges kvalitetskod - ett ramverk som uppmuntrar till rapportering om social påverkan - kämpar många för att följa. Bristen på standardiserade effektmätningsverktyg leder till tvetydighet och inkonsekvens i rapporteringen. Styrelser använder ofta finansiella riktmärken, som tillväxt i intäkter eller medlemsantal, snarare än kvalitativa bedömningar av långsiktig social påverkan.

” Vi måste investera i de människor som arbetar i vår organisation. Men om du bara är fokuserad på att minimera omkostnaderna mäter du inte den faktiska effekten.” - GS, ORG13

2. Ansvarsgapet: Obetalda styrelser kämpar med engagemang

En annan stor utmaning är att de flesta styrelseledamöter i sociala hybrider tjänar på pro bono-basis. Även om detta överensstämmer med den ideella sektorns volontärdrivna kultur, presenterar det frågor om ansvarsskyldighet och engagemang.

Eftersom styrelseledamöterna inte kompenseras ekonomiskt kan de prioritera sin yrkeskarriär framför styrelseuppgifter, vilket leder till lågt engagemang och begränsade tidsinvesteringar i långsiktiga initiativ som mätning av social påverkan. Utan ekonomiska incitament kämpar styrelserna också med att rekrytera högkvalificerade yrkesverksamma som kan driva mätningsinitiativ.

Om styrelseledamöterna inte får betalt är det svårt att hålla dem ansvariga. Mätning av social påverkan är komplex och tidskrävande, och det finns ingen verklig verkställighetsmekanism.” - GS, ORG6

Dessutom följer obetalda styrelseledamöter ofta personliga dagordningar, vilket leder till fragmenterade prioriteringar och brist på enighet om mätstrategier.

”Vissa styrelseledamöter är här bara för att driva sina egna husdjursprojekt, snarare än att fokusera på den större bilden.” — Deputy GS, ORG12

3. Mottagardrivna kontra medlemsdrivna styrelser

Studien belyser en avgörande skillnad mellan förmånstagardrivna och medlemsdrivna sociala hybrider, var och en står inför unika styrnings- och mätutmaningar.

Mottagardrivna hybrider (t.ex. icke-statliga organisationer som hanterar fattigdom, hälsokriser eller miljömässig hållbarhet)

- Styrelserna fokuserar på bred, långsiktig samhällsförändring.
- Huvudutmaning: Definiera och mäta långsiktiga effekter för indirekta stödmottagare.
- Val av styrelse: Självutnämnda experter, vilket leder till potentiellt motstånd mot förändring.
- Styrelsemöten: Olika perspektiv skapar konflikter om prioriteringar.

”Vi har så många olika intressenter - hur mäter vi påverkan rättvist över dem alla?” — BC, ORG2

Medlemskapsdrivna hybrider (t.ex. idrottsklubbar, grupper för funktionshindrade rättigheter)

- Styrelserna prioriterar medlemmarnas omedelbara behov och intressen.
- Viktig utmaning: Att balansera kortsiktiga medlemsmandat med långsiktig effekt.
- Val av styrelse: Väljs av ledamöter, vilket leder till frekvent omsättning och kunskapsluckor.
- Styrelsemöten: Överfokus på operativa problem, försummelse av strategisk planering.

> ”Nya styrelseledamöter har ofta sina egna dagordningar och ser inte alltid helheten.” — GS, ORG9

Dessa skillnader komplicerar ansträngningarna att skapa ett universellt mätningsramverk, eftersom effektdefinitioner varierar avsevärt mellan organisationstyper.

‍

Takeaways

1. Övergång från kostnadseffektivitet till värdeskapande

- Tillsynsmyndigheter bör ompröva styva regler för finansiell effektivitet som 75/25-regeln.
- Styrelser bör förespråka effektdriven redovisning snarare än att enbart fokusera på finansiella nyckeltal.
- Använd både kvalitativa och kvantitativa mätvärden för att bedöma långsiktiga resultat.

2. Stärka styrelsens ansvarstagande

- Överväg blygsam ekonomisk ersättning för styrelseledamöter för att förbättra engagemanget.
- Genomföra styrelsens utbildnings- och socialiseringsprocesser för att säkerställa anpassning till effektmål.
- Upprätta tydliga prestationsförväntningar för styrelseledamöterna, även i pro bono-inställningar.

3. Skräddarsy mätstrategier till styrningsstrukturer

- Mottagardrivna organisationer bör fokusera på att utveckla långsiktiga effektmått som återspeglar komplexa sociala förändringar.
- Medlemskapsdrivna organisationer bör se till att kortsiktiga medlemsintressen inte överskuggar strategiska prioriteringar.
- Båda typerna bör experimentera med berättande, fallstudier och deltagande feedbackmekanismer för att komplettera finansiella rapporter.

4. Främja Impact Innovation på styrelsenivå

- Uppmuntra sektorsövergripande samarbete mellan ideella organisationer, akademiker och experter på social påverkan för att utveckla bättre mätverktyg.
- Anta adaptiva styrningsmodeller som gör det möjligt för styrelser att reagera flexibelt på utvecklande konsekvensdiskussioner.
- Skapa en kultur för kontinuerligt lärande, där styrelser regelbundet utvärderar och förfinar effektstrategier.

‍

Påverkan

Resultaten understryker det brådskande behovet av ett paradigmskifte i ideell styrelsestyrning - ett som går utöver ekonomisk efterlevnad och prioriterar verklig mätning av social påverkan. Framtida forskning bör undersöka rollen för finanschefer (CFO) och ekonomiskt ledarskap för att driva effektdriven ansvarsskyldighet. Dessutom bör beslutsfattare tänka om styva regler för finansiell effektivitet som begränsar investeringar i mätningsramar.

Genom att ta itu med dessa styrningsutmaningar kan sociala hybrider bygga starkare, mer ansvarsfulla styrelser som verkligen mäter och förbättrar deras sociala inverkan.

‍

Rekommendationer

‍
1. Anta en hybrid metod för prestandamätning—kombinera ekonomiska, sociala och kvalitativa effektmått.
2. Investera i effektutbildning för styrelseledamöter för att stärka förståelsen för socialt värde.
3. Förespråka flexibilitet i lagstiftningen som prioriterar påverkan framför styv kostnadseffektivitet.
4. Uppmuntra öppenhet i rapporteringen använda olika kommunikationsmetoder som impact storytelling och digitala instrumentpaneler.

‍